Unika vänner...
Lovade er bilder från möhippan och några ska ni få men vill ni se fler får ni ta er en titt på facbook där de flesta ligger. Annars finns det även en video som vi satte ihop till Jennie och visade på bröllopsfesten. Videon har Ema lagt ut på youtube så bara att kolla in den där http://www.youtube.com/watch?v=HIQo_QmN0eM enligt mig en grymt bra film ;) som innehåller alla oss tjejer som var med och gjorde Jennies dag underbar ;)
Har ju nu också varit på bröllopet, ett otroligt fint bröllop med ett sprudlande lyckligt brudpar. Blev en toppendag och allt gick som planerat (nästan) lite småproblem fick vi men det löstes bra ;) Efter bröllopsbiten i kyrkan var det också dags för Hugo att döpas. Så glad för att jag fick vara med på min väns underbara dag och visa vad hon betyder för mig :) Hon har skaffat sig en fantastisk familj och hoppas att jag en dag hittar mig en familj som hennes. Bara det lilla av vad hon har hade varit tillräckligt för mig men självklart önskar jag mig hela paketet med lyckan och allt :)
Annars har det varit en del plugg och arbeten som jag jobbat med. Livet flyter på alldeles för fort och jag hinner inte med. En del annat skoj har med hänt men inget jag tänker nämna här utan det kommer när jag känner mig redo för det.
Ett stort grattis till Louise som igår blev färdig undersköterska. Är så glad även för din skull tjejen! Och ett stort grattis till Martina som köpt hus tillsammans med sin kille och skrev kontrakt på det igår. Ännu något att vara glad över :) Älskar när det går bra för mina vänner och det betyder otrogligt mycket för mig när de har det bra och när jag får vara med och dela glädjen med dem. Ibland glömmer jag bort mig själv där bakom och tänker mer på att de ska ha det bra, än på hur det går för mig själv. Just detta har mina kompisar uppmärksammat mig med och jag har funderat mycket över det. En del beslut jag tagit den sista tiden har varit beslut byggda på utskällningar av vänner (inga taskiga sådana utan mer, skärp dig och tänk på dig själv, följ dina känslor och inte alla men...) Men detta är inte lätt när glädje för mig är mer värt när det glädjer nån annan. Kanske inte innerst inne men jag visar ju aldrig mina innersta känslor utåt. Vad jag känner innerst inne det är det inte många som får ta del av. Utåt sätt mår jag alltid bra, trivs med livet och är alltid glad och possitiv. Men ibland skriker jag innombords. Missförstå mig inte nu. Jag trivs med den jag är, jag vet vad jag vill med mitt liv. Jag har otroliga vänner som betyder sjukt mycket för mig och som jag inte skulle klara mig utan. Men ändå finns där nått som saknas. Jag vet precis vad det är och det är just det jag söker. Det som mitt innersta önskar men det är bara jag som vet och de mina vänner som själv lyckats räkna ut det. Ibland är livet bra jobbigt men det kan vara riktigt underbart med. Önskar, hoppas och håller tummarna på att det kommer bli underbart för mig en dag. För just nu är det bra och jag trivs men underbart är det inte, inte än förran jag hittat...
Jennies Möhippa!!!
Hade en riktigt kul dag igår. Det var naturligtvis Ladies night eftersom vi hade Möhippa för Jennie. Började med att vi tog oss ut till Louise för fix. Vi hade ordnat så att Jennies mamma skulle bjuda dit henne och sen skulle vi hämta henne där. Blev först lite problem då Jennie helt plötsligt var nere i Hörby vid den tiden då vi skulle vara hos Louise. Det löstes snabbt och snart var vi påväg för att hämta Jennie. Väl där kidnappade vi henne och tog henne med oss hem till Louise där vi började med att få på Jennie hennes klädnad. Hon var ju vår fånge för kvällen så vad passade bättre än en fångdräkt med fotboja? En glatt överraskad Jennie sprudlade av lycka och fick ena överraskningen efter den andra. När hon fått av sig dräkten blev det lite vin, öl, kex, ost och frukt och naturligt vis en hel del snack om allt möjligt vi gått igenom genom åren.
Sen var det dags att bege oss. Jennie fick ögonbindel på sig och vi packade in oss i bilarna. Under färden satt Jennie och berättade för oss var vi var. Otroligt nog hade hon precis rätt för sig om var vi åkte och vilka hos vi såg och vilken färg staketen hade. Vi var tvugna att ta lite omvägar för att villa bort henne. Men tror det bästa var att vi tog en kissepaus på vägen för det var först då hon blev som mest förvirrad över var vi var.
Vi var på väg in till Laserdome i Malmö för att köra 5 kamp. Väl framme fick Jennie reda på var vi var och första grenen vi körde var tjuren. Gick riktigt bra för mig faktiskt men var mycket osäker på om jag skulle våga det med tanke på mitt knä men bestämmde mig för att ge det ett försök. Höll mig kvar överraskande länge. Gren nummer två var Laserdome som inte direkt var min typ av gren och det gick riktigt dåligt för mig. Speciellt då där var en del småkillar som följde efter en vid flera tillfällen och bara sköt en i ryggen och det var inte lätt att skaka av sig dem. Alla var vi lika irriterade över det.
Gren nummer tre var då Laser. Vi skulle ta oss från ena sidan av ett rum till det andra utan att bryta laserstrålarna. Fick där näst bästa tid och bröt inte några strålar.
Gren fyra var skidorna då vi skulle ta oss med laget över en linje. Vårt lag förlorade grenen tyvärr med 2-1.
Sista grenen var sumobrottning där det för mig gick riktigt bra och jag fick ner Charre två gånger.
Resultatet på 5-kamen blev 3:a Martina, 2:a Louise och 1: Jag. Lagtävlingen vanns av lag röd (inte mitt lag).
När vi var klara där begav vi oss till fots mot Gustav Adolfs torg så att Jennie kunde få tjäna lite pengar. Hon skulle sälja Pussar, kramar eller sånger. Gick väl lite sådär då folket i Malmö inte var så glada för att ställa upp på att betala för det.
Vi hade bokat bord på Jennies favorit restaurang och begav sen ditåt för att få lite mat i magen. När vi kommer dit finns inte vår beställning där och de har fullbokat. Detta gör oss sjukt irriterade och vi får bege oss till nått annat ställe. Louise får då ringa Jennies blivande man som jobbar på en Irländsk restaurang och be han ordna bord till oss där. Tack och lov kan han fixa det och vi tar oss dit. Får lite mat i magen, riktigt god mat får jag tillägga och har det riktigt trevligt. Här tar Jennies pengatjänande fart och hon får in bara mer och mer pengar. Totalt under kvällen tror jag att hon tjänade in nästan 1500kr och några öl. Inte illa tycker jag.
Här blev många skratt, trevligt personal och trevligt folk. Mot slutet blev det även lite Irländsk musik innan vi tog oss vidare. Nästra stopp blev Breez där vi fick dansat lite om än till sjukt dålig musik. Blev även lite Karioke för några av oss och sista stoppet för kvällen blev McDonalds då det var ett önskemål från Jennies sida och eftersom det var Jennies kväll fick hon bestämma.
Det var en sjukt rolig kväll och tog en hel del bilder som jag inte kan dela med mig av än. Men om en vecka kan ni få ta del av dem. Lovar ni ska få se några av dem :)
Alla dessa tvivel...
Nu har jag haft VFU i 3 veckor. Lugnt ställe med goa patienter. Är på ett korttidsboeende med några palliativa platser. Har haft möjlighet att gå med sjuksköterskan en del faktiskt och det har varit riktigt kul faktiskt. Tagit några blodtryck och puls. Stuckit lite och fixat med mediciner. Inte alls fel.
Men har även fått upp en hel del tvivel i mitt huvud. Har jag verkligen gjort rätt val? Är det värt dessa resor och att leva på minimum. Ångest inför tentan som närmar sig med stormsteg. Just nu känns allt skit inför det bara, tyvärr.
Vad som annars hänt i mitt liv? Nja spenderat en hel del tid med vänner och tog för ett tag sedan ett oväntat beslut. Ett beslut jag inte trodde jag skulle ta och som går lite mot mina egna principer. Men kändes bra då efter några ord från vänner. Börjar nu tvivla även på detta beslut och ångrar då med en del...gör jag rätt i att tvivla? Tog jag rätt beslut? Varför är det så svårt att få svar på alla dessa frågor? Tror jag ger upp och ser var det leder... Visa vad du vill och gör det snart för orkar inte vänta längre nu...behöver bekräftelse eller avslut...NUUU!!!!